Hisstopp i föreningen – vem betalar och vad kan styrelsen kräva?
Hissen står stilla, boende hör av sig – vissa arga, någon som faktiskt inte kan lämna sin lägenhet. Samtidigt tickar frågorna: vem betalar reparationen, hur snabbt måste den ske, och vad är styrelsen skyldig de boende? Här är svaren.
Vem betalar reparationen?
Föreningen – nästan alltid. Hissen är en gemensam anordning i fastigheten, och underhållsansvaret ligger på föreningen som hissägare. Vad som sedan täcks av serviceavtalet beror på avtalsform:
- Grundserviceavtal: reparationen debiteras löpande utöver avtalet – begär specificerad faktura med arbetstid och delar.
- Fullserviceavtal: reparationen ska normalt ingå – om felet inte ligger i undantagslistan. Kontrollera innan ni godkänner en separat faktura; det händer att arbeten faktureras trots att de omfattas av avtalet.
- Under garantitid: fel som omfattas av garantin efter modernisering/utbyte ska åtgärdas på entreprenörens bekostnad. Anmäl skriftligt till entreprenören, inte bara till serviceföretaget.
- Skadegörelse: kan omfattas av fastighetsförsäkringen – kontrollera självrisk innan ni väljer väg, och polisanmäl.
Hur snabbt måste hissen lagas?
Det korta svaret: så snart det praktiskt går. Fastighetsägaren ansvarar för att hissen fungerar och underhålls, men någon exakt lagstadgad tidsfrist för avhjälpande finns i regel inte – däremot styr serviceavtalet. Kolla ert avtal: finns en inställelsetid (t.ex. inom 4/8/24 timmar)? Utan avtalad inställelsetid har ni svagt påtryckningsmedel – en punkt att ta med vid nästa avtalsförhandling.
Vid person instängd i hissen gäller andra regler: hisslarmet ska fungera dygnet runt och utryckning för evakuering är alltid akut.
Vad kan boende kräva?
Frågan styrelsen oftast får: ”kan jag få hyresreduktion/ersättning?” I en bostadsrättsförening är svaret som huvudregel att långvariga brister i gemensamma funktioner kan ge rätt till nedsättning av årsavgiften, men ribban ligger högt och enstaka dagars stopp räcker normalt inte. Viktigare i praktiken:
- Informera direkt och löpande. Anslag i porten och digital kanal: vad som hänt, vad som görs, prognos. Tystnad skapar mer irritation än stoppet i sig.
- Hjälp dem som drabbas hårt. Rullstolsburna, äldre, barnfamiljer högt upp. Praktisk hjälp (bärhjälp via förvaltare, tillfälliga lösningar) kostar lite och betyder mycket – och visar att styrelsen tar ansvaret på allvar.
Om stoppet drar ut på tiden
Långa stillestånd beror ofta på reservdelsbrist på äldre hissar. Då bör styrelsen:
- Kräva skriftlig statusrapport från serviceföretaget: felorsak, åtgärdsplan, leveranstid på delar.
- Fråga om begagnade delar eller alternativ lösning kan korta tiden – och om ett fristående serviceföretag kan hjälpa, om ert system är öppet.
- Dokumentera allt. Blir stilleståndet ett mönster är det underlag för både avtalsdiskussion och moderniseringsbeslut – se vår guide ”Måste vi verkligen byta hissen?”.
Förebygg nästa stopp
Ett hisstopp är också information. Kolla journalen: är det samma feltyp som återkommer? Dörrfel står för merparten av alla hissfel och går ofta att förebygga med justering och rengöring vid ordinarie service. Återkommande stopp av olika typ på en äldre hiss pekar däremot mot något större – ta det till styrelsens underhållsplanering i lugnt läge, inte i akut.
Höga fakturor efter varje stopp? Läs vår artikel om jourutryckningar – där ligger ofta de onödiga kostnaderna.
Vill ni läsa själva regeltexten? Se Boverkets regler om ägarens ansvar för hissar på Boverkets webbplats.
